...så går det med mycket våld (Karro-ordspråk). Inte jättebra att följa slaviskt, men när det gäller kameror som har fått "objektivfel" för tredje gången så funkar det finfint, åtminstone efter ett par försök. Hade med mig kameran till stallet imorse, eftersom hästarna är släppta helt på bete nu och jag tänkte ta lite mysiga äta-gräs-bilder, men jag hann bara ta två bilder innan det sabla objektivet inte vill röra sig. Garantin är slut och försäkringens självrisk kostar ju nästan lika mycket som en ny kamera, så jag blev lite deprimerad faktiskt. Men Lidos piggade upp mig igen, vi red till sjöarna i strålande solsken. Pållen var pigg och trampade på ordentligt i traven. På vägen till och från sjöarna så red vi lite öppna, sluta (gick kanon) och skänkelvikning (gick sådär). När vi hade tagit oss runt hela sjön i trav så tyckte jag vi kunde gå ner och plaska i vattnet lite. Det tyckte dock inte Lidos. Så stora vattenpölar med vågor i har han inte sett på två år, än mindre tvingats gå ner i dem... Usch så hemskt. Jag hoppade av och gick före, så långt mina skor tillät och efter ett tag så vågade han sticka ner mulen och nosa på vågorna. Sen tog han ett försiktigt steg ut i vattnet och körde ner hela mulen under ytan och vispade runt. Och var hade man kameran då?! *haha* Knashästen. <3

Efter att jag fick kameran att fungera igen så gav jag mig ut på en cykeltur i eftermiddags. Cyklade bort till Grevis och Farsa och hälsade på dem. Helt otroligt att Grevis faktiskt är 30 år gammal. De såg ut att ha det bra i sina gräshagar så jag trampade vidare en runda till.

Grevis i sin paradishage

Har ritat färdigt loggan som jag fick en förfrågan om. Får se om den blir godkänd först innan jag visar den "offentligt".

Nu ska jag gå och fixa mig nåt att äta. Ingen annan som är hemma och ska ha, så jag kan äta vad jag vill. Sicken lyx. :p