Eftersom konserten som skulle varit på fredag blev inställd, så blev dagens sångtillfälle terminens sista. Vi var uppklädda som för konsert och hade bjudit in släkt och vänner för att lyssna. Och trots att vi inte sjungit på nästan tre veckor så tyckte jag det blev riktigt bra. Det är så roligt att sjunga! Och åtminstone min familj tyckte det var roligt att höra oss, även om det inte blev i stadshallen. Nästan bättre med mindre lokal, publiken kom närmare kören och sången hördes bättre. Som avslutning sjöng Joachim "Music of the night" för oss - min favoritlåt från Phantom of the opera. Så det blev en bra kväll trots allt!   

Så nu är det bara att försöka stå ut utan kören tills nästa termin startar till hösten...   

Ännu en sovemorgon idag - gött.  Eftersom hästen fick vila så kände jag mig inte pressad att hinna med nåt alls denna söndag. Handlade lite, städade lite, sprang lite, och orkade äntligen till 6 km igen efter alla förkylningar och ofrivilliga avbrott. Kändes riktigt bra! 

Fick ett sms efter lunch från syrran som befann sig hemma hos mamma och pappa, så jag körde dit för att träffa henne och barnen lite. Blev lite bus och en fika med kladdkaka (tur att jag sprang innan...) innan jag körde ut och tittade till Lidos i stallet. På kvällen parkerade pappa och jag i soffan framför tv:n för att se årets Elitlopp. Två fina försök och en spännande final lämnade Robert Bergh och Nahar som vinnare. Lite otippat (från min sida sett i alla fall), men inte så oväntat att de två stora favoriterna tog ut varandra. Nahar var urstark och Bergh bara åkte med på upploppet utan att driva alls. Hur som helst är det ett riktigt mäktigt arrangemang att titta på och det hade varit roligt att vara på plats nån gång - bara för att känna på stämningen. Men man ser garanterat bättre på tv.  

Inledde dagen med en sovemorgon (trots att jag stupade i säng tidigt igår) och tog träningen lite senare än vanligt. Gick bra det med.  Efter lite allmän uppfräschning och påfyllning av energiförråden så bjöd jag med mig själv till att följa med Karro och hälsa på Grevis. Tanten (hästen alltså, inte Karro) har lyckats bli hela 34 år gammal, men bortsett från att hon ser gammal ut så är hon precis som man minns henne i psyket. Det som överskuggar allt annat i Grevis värld är - mat.  Fick sällskap av deras halvtama fasan också, men han ville inte äta ur min hand (vilket jag är ganska glad för).

Grevis och Frasse

Efter Grevis körde vi vidare till Lidos. Linn lyckades inte slå på tappskon, hoven var för trasig, så han får vila till Pontus kommer på måndag. Typiskt, nu när jag äntligen fick med mig Karro till stallet så kunde hon inte följa med på en körtur. Aja, hon fick klappat på hästen i alla fall. Lidos blev borstad, fick mat och utrustades med flughuva innan jag släppte ut honom i hagen igen. Jag tyckte att det blåste såpass att flugorna borde hålla sig borta, men där var flera som flög runt hästarna och irriterade dem i ögonen, så det var bara att plocka fram luvan. När vi tittat klart på hästar och får i solskenet så körde vi hem och tog en fika och snackade i nån timme. Kul, för det var verkligen länge sen..!

En tråkig nyhet är att vår konsert på fredag är inställd p.g.a för få sålda biljetter. Joachim jobbar med att lösa det på något annat sätt, vi får se vad han lyckas hitta på. Tror säkert det kommer bli bra i slutändan ändå.

Häst utan sko... Tur man har en hovslagare i stallet.   

Nu är det snart dags! Ni kommer väl?!   

Inga fler ormar på jobb. (Även om en del gick och sneglade mot undertaket i fredags.) 

I lördags bestämde jag mig för att ta tag i träningen ordentligt igen. Gick alltså och gymmade tillsammans med pappa (men fick inte med mig Marie) och insåg att förra träningen var i mitten på april och gången dessförinnan i mitten på mars... Dags att skärpa sig! Tränade igenom alla muskelgrupper, utan att fuska, och tog i ordentligt. Kändes jättebra!

På eftermiddagen hade vi i stallet bestämt att ge oss på att flytta all halmen på loftet. Där ska saneras mot husbock och då är en massa halmbalar och löshalm ganska mycket ivägen. Så det var bara att hugga i och lyfta undan alla hela balar och sedan skyffla undan allt löst. Och det var minst lika mycket kan jag säga... Otur bara att vi valde årets (hittills) varmaste dag. Jag bunkrade upp med diverse allergimedicin och såg till att placera mig närmast luckorna som vi öppnade i gaveln. Nästan 2 timmar senare var vi klara - och helt slut. Allergimedicinen höll hyfsat, det kändes lite i halsen och näsan under resten av kvällen, men annars ganska ok. 

Eurovision-final var en given kvällsunderhållning. Tyckte det var ovanligt bra låtar i år, det brukar annars vara många katastrofalt dåliga bidrag. Även om jag lyckades somna ifrån hälften av startfältet så är jag inte så förvånad över resultatet. Sveriges bidrag var knappast bland de bättre...

Söndagen bjöd äntligen på lite regn och jag passade på att lägga lite tid på att klistra in en hög med foton i mina album. Lagom till eftermiddagen hade regnet avtagit och Lidos fick sig en motionsrunda i skogen. Idag fick han en lättare last (d.v.s. minus pappa) och han travade på bra, även om han inte drog nåt. Gräsmässigt är hästarna under invänjning nu. Hoppas gräset kan växa lite mer nu när det regnade lite på det. Annars kommer betet att ta slut på nolltid i år. 3 hästar och 6 får kräver en del mat. Men vi har i alla fall 50 höbalar kvar, så vi ska nog klara oss ett tag.

Vad man inte vill mötas av en morgon på kontoret:

Jepp, det är en orm. Alldeles livs levande, om än inte särskilt stor. (Och nej, skålen står inte PÅ ormen, den har bara ringlat ihop sig väldigt nära.) Låg på golvet mitt i korridoren utanför mitt rum innan en av cheferna fångade in den och placerade den i säkert förvar. Det finns folk med ormfobi på kontoret märkte vi.  Föreslog att den kunde bo i ett terrarium i konferensrummet, men den idén blev inte så väl mottagen. Blev istället terrariet i Folkets Park som kom och tog hand om den. Nu väntar vi bara på att hitta syskonen, eller för all del mamman... 

Lidos fick gå en runda i skogen igår, och även om han började trava av sig själv på de vanliga travställena, så gick det inte särskilt fort. Varken i skritt eller trav. Jag behövde knappt hålla i tömmarna förrän han stirrade upp sig lite när vi passerade tävlingar i Dagstorp. Han ser ut att må bra, har öronen framåt när vi är ute och är inte halt. Men vilar bakbenen ofta, känns lite trött och drar tårna i backen när vi skrittar hemåt. Tror min häst har blivit gammal...