Veckan hittills har inte riktigt blivit som jag tänkt mig. Började i måndags med ett planerat julgransinköp som gick åt skogen. Bussen hem från Malmö fastnade i värsta bilkön på motorvägen långt innan Lomma. Segade sig fram till avfarten till Lund, där bussen körde av och körde bort om Bjärred istället. Vilket var en bra plan, ända tills det blev stopp på andra sidan Borgeby, eftersom "alla" körde det hållet istället. Tog mig 50 minuter EXTRA att komma hem, så det var bara att lägga ner idén med att hinna handla efter stallet. Lidos fick vila men blev ordentligt borstad istället.

Igår tänkte jag motionera pållen lite, men Ida var fortfarande sjuk och jag orkade inte jaga ut pappa, så jag tänkte att jag nog skulle kunna köra själv i mörkret (vilket jag gjort tidigare och det gick fint). Lidos traskade på i lugn takt ända tills vi kom till talldungen (dvs inte särskilt långt, det är första travsträckan). Där var det något dödligt som lurade i mörkret, varpå pållen tvärstannade och när han inte vågade stå still längre så började han backa. Viftade lite med tömmen på baken på honom och då tyckte han det var bättre att dansa åt sidan, fast det fick inte riktigt rätt effekt när skaklarna tog emot. När jag tände pannlampan (hade vagnslamporna tända innan, men pannlampan kunde fokusera lite bättre) så lyckades han samla ihop tillräckligt med mod för att faktiskt ta sig framåt, om än taktande med huvud och svans så långt upp det nånsin gick, näsborrarna uppspärrade och munnen tuggandes fradga. När vi passerat började han dessutom fnysa sina berömda drakfrustningar och lyckades garanterat skrämma bort både monster och fredliga varelser. Taktade hela vägen längs hagen och lugnade inte ner sig förrän han fick travat lite på den välbekanta grusvägen. Hade inga som helst problem med att hålla honom, men vissst, det känns lite annorlunda att sitta i en vagn istället för på hästryggen under sådana här danser. Skrattade gott åt hans frustningar i alla fall. Tramsade till sig lite på hemvägen sen också, men det var "bara" det läskiga huset i hörnan som spökade lite i hans hjärna. Lite svettig när vi kom hem, men inte så konstigt så som han höll på.  

    Ingela och knäppdjuret vill ha snö (och jul)!